Tittarstorm

27 juni 2012 13:04

Oh vilken bra saga! Den skulle man verkligen berätta för alla småflickor! Man kanske skulle ta och skriva en och försöka få utgiven?

Tittade häromdagen på en gammal svensk film från 1952, "När syrenerna blommar".
Den handlade om en pojke som växte upp i känslomässig fattigdom, övergavs av sina föräldrar och såldes av fattigvården till en skomakare som pucklade på honom duktigt! Ingen vidare uppväxt förstås och när han blev vuxen riktade han sin bitterhet mot kvinnor av någon anledning(!), särskilt mot kvinnan som älskade honom förstås. Han var fruktansvärt elak mot henne, sade de mest nedvärderande saker och kränkte henne genom lögner och otrohet.
MEN till sist, strax efter han fått se hennes bankbok faktiskt, så traskar han iväg till guldsmeden och köper de dyraste ringarna. På kvällen träffas paret och hon konfronterar honom med hans lögner och kontakter med andra damer, och DÅ halar han fram ringarna!
Och hon ler stort, de kysser varandra och filmen är slut!

Detta var alltså vad man kallar en happy end! Då när de verkliga problemen börjar så avslutar man och låtsas att allt blir bra med ett par jävla ringar som ska låsa fast denna stackars flicka vid en kränkande, otrogen och parasiterande man!
Då när jag trodde filmen och skildringen skulle börja på allvar så var den slut!
Förskräcklig historia!

sankteper

27 juni 2012 22:35

Ja det var en gräslig historia! Kvinnor förväntas alltid bli lyckliga av tacksamheten att en man vill "äkta" henne. Med en ring och äktenskap ska alla jävligheter vara glömda, för huvudsaken är ju att man tillhör någon...
Jag tycker du ska skriva den där boken som vilar i ditt bakhuvud. Den lär bli en bra historia.